Julhälsningar från Huvudsjön

Förra veckan jobbade vi intensivt med att spika brädfodringen på torpet så att vi fick det mer eller mindre klart nu under början av denna vecka. Tyvärr ådrog jag mig en rejäl förkylning på kuppen och har fått tillbringa större delen av denna vecka inomhus med kontorsjobb. Det är många som frågar och är bekymrad över vad jag gör på vintern (det går ju inte att paddla då, brukar folk säga). Därför berättar jag det här. Jag har bl.a. en inventeringsrapport ogjord, en del bokföring att syssla med och sedan håller jag på med en del översättningar av biologiska inventeringsrapporter. Det är lite tragikomiskt att jag som alltid haft problem med finskan nu sitter och översätter från finska till svenska eller från svenska till finska rätt så komplicerade och invecklade texter med en massa fackord och svåra termer. Jag har dock hunnit skaffa mig ett rätt bra ordförråd när det gäller biologiska termer, och kan namnet på växter och djur både på svenska och finska. Översättningarna är ett mycket bra komplement till min företagsverksamhet som ju annars är lite på sparlåga under december och januari. Så värst intressant är ju jobbet inte, men det ger bra betalt och kan utföras de tider på dygnet då jag själv vill.

Jag har aldrig haft någon semester under sommaren, mer än enstaka dagar då och då. Under julen finns det däremot ofta möjlighet att ta det lite lugnare. Jag är dock en sådan person som har svårt att sitta still och blir mera stressad av att vara sysslolös och ha ledigt än att ha mycket på gång. Jag bifogar några julbilder från torpet och önskar samtidigt en god jul! Återkommer rätt snart med nya uppdateringar om vad som på gång i naturen.



De röda husen vid Huvudsjön passar bra som en julbild i det vintriga landskapet

Min halvtama ekorre har brytit julfriden och dragit skägget av den stackars tomten. Tomten sitter på en grankrans utomhus och ekorren har tagit skägget av vadd till isolering i sitt bo.

Vy från storstugan en vacker vinterdag.

Husbygge



Husbygget vid Huvudsjön avancerar i sakta mak och går allt som planerat blir det inflyttning efter någon månad. Bygget har dock inte gått som planerat och som vid de flesta byggen har projektet dragit ut på tiden. Tanken var ju från början att jag med hjälp av farsan skulle göra mycket av jobbet av själv, men redan under våren fick jag börja ta hjälp av utomstående byggare. Jag har haft så mycket jobb under detta år att det inte funnits möjlighet att göra så mycket själv under den korta tid man är ledig. Eftersom jag började med byggprojektet redan hösten 2010 ansåg jag också att jag måste komma vidare under detta år med bygget. för att inte totalt tappa inspirationen. Således fanns inget annat alternativ än att ta hjälp av kunniga byggare. Tanken med husbygget är ju i första hand att bygga en året runt bostad vid Huvudsjön i Lappfors, som samtidigt fungerar som kontorslokal för företaget. I framtiden hoppas jag även kunna erbjuda kurser och exkursioner utgående från torpet samtidigt som det kommer att erbjuda ett tiotal övernattningsmöjligheter för mina gäster och kunder. Gäststugan kommer eventuellt även att hyras ut, speciellt åt övernattande vandrare från Utterleden. Det saknas ju både el och rinnande vatten vid torpet, men elen kommer att finnas i form av solpaneler och på tomten finns också en egen brunn.



Torpet vid Björkfors innan det slutligen revs våren 2011

Stommen till torpet utgörs av stockstommen av ett gammalt torp som funnits vid Björkfors i Lappfors och som varit öde sedan 1950-talet. När jag rev torpet fann jag inristat i stockarna min farmors farfars namn (Matts Nygård) bland de personer som varit med och byggt torpet. Detta gör ju det förstås extra roligt att återanvända stockarna. Huset byggs ju också i övrigt så långt det är möjligt enligt ekologiska principer och en del material återanvänds. Största delen av materialet skaffas också lokalt när det är möjligt. Allt trävirke tas t.ex. från Kvalitimber i Lappfors.  

Stockarna flyttades till Huvudsjön i april-maj 2011 och under samtidigt grävdes grunden för huset. Sommaren 2011 gjöt vi plattan och murade leca så att torpargrunden var klar i augusti 2011. Därefter fortsatte vi med att plocka upp stockstommen som visade sig vara svårare och tyngre än vi trodde. Senhösten 2011 hade vi förutom de två sista stockvarven plockat upp hela stockstommen. Stockarna fick stå så över vintern. Våren 2012 tog jag hjälp av duktiga byggare från Purmo Hirsi-Timber med Johan Mattjuss i spetsen. De fick med gemensamma krafter upp de sista stockvarven och byggde upp taket, samt spirade på utsidan av stockarna. I juni kunde jag således med god hjälp av Erik Holm plåta taket. Därefter fortsatte jag och farsan på egen hand att bygga källare, spisgrund och golv. 

Grunden till Torpet gjuts försommaren 2011

Torpargrunden av Leca är klar i augusti 2011 och Mikael Nygård hjälper till med att fylla grunden med sand

Stockarna monteras en fin höstdag i september 2011. Svågern försöker få stockarna att falla på plats.

Byggarna från Purmo Hirsi-timber lyfter upp de sista stockvarven i maj 2012.

Erik Holm hjälper till med plåtandet i juni 2012.

På hösten 2012 kunde jag bara konstatera än en gång att tiden och orken inte räcker till längre varken för mig elle farsan. Jag sökte därför med ljus och lykta efter lediga byggjobbare och efter mycket om och men fick jag napp. Byggteam Krister Cygnell lovade ställa upp och de har nu under hösten isolerat hela utsidan med Ekovilla-isolering, lagt vindskyddsskivor på utsidan, samt invändigt isolerat hela innertaket. Dessutom har de lagt in fönster och dörr. Mycket kunniga och professionella byggare som varmt kan rekommenderas. Under jullovet är det nu tänkt att vi fortsätter på egen hand att fixa innertaket och spika brädfodringen på utsidan. Förhoppningsvis kommer snart också muraren som skall mura upp den stora spisen. Det finns alltså förhoppning om att detta projekt snart kan avslutas, man har nog stundtals tvivlat. Huset blir ca 55 kvadratmeter, dessutom kommer ett lågt loft på halva delen, medan det blir full takhöjd i "storstugan". Stockarna kommer att lämnas synliga invändigt i hela "storstugan" och dessutom kommer innertaket att prydas av okantade breda brädor s.k.. vildmarkspanel. Trägolvet tillverkas av breda golvplankor så att jag tror ju nog det blir fint och i min egen stil. På utsidan kommer huset att bli som ett litet torp, rött med vita knutar i gammal god stil. Utsikten från torpet är mer än fenomenal i och med att torpet ligger högt uppe med utsikt över nästan hela sjön. I mitt eget tycke är detta en av de vackraste byggplatser man kan hitta i Pedersöre. Jag bara väntar på att huset skall bli klart och att jag uppfyllt min dröm om ett eget torp vid en sjö i Lappfors. 

Källaren och spisgrunden gjuts i juli 2012.

Ekovilla-isolering sprutas i golvet i augusti 2012.

Byggtema Krister Cygnell isolerar utsidan (12,5 cm) med Ekovilla skivor.





Nya kurser i Pedersöre MI 2013

Under vårterminen och sommaren 2013 ordnar jag flera nya och intressanta kurser och exkursioner i samarbete med Pedersöre medborgarinstitut. MI:s kurskatalog utkommer först strax före jultiden och anmälningar börjar mottas från och med den 2.1 2013. Här kommer lite förhandsinformation om kurserna som jag ordnar :

Pilkfiskekurs för ungdomar (januari 2013)

 

Pilkfiske efter lake Lappajärvi onsdag 6.2

Vintersafari längs Utterleden och Esse å 9-10.3

Fjällskidning längs Kungsleden (vecka 14, 29.3-7.4)

Spinnfiskekurs (start 26.3, 4 tillfällen)

 

Fågelmorgon i Terjärv 18.5 kl. 5.00-9.00

Vildmarksvandring i Kilpisjärvi (Haldefjäll) (vecka 32)

 

Mera information om kurserna hittar ni på denna blogg redan nu under rubriken kurser och föreläsningar. Ni får gärna också ta kontakt per e-post för mer information om respektive kurs. Välkommen!

 

I samarbete med Pedersöre MI ordnas nästa vårtermin en kurs i fjällskidning 

 

 

 

 

Lodjuren inventeras inkommande vinter

Lodjuren kommer att inventeras i januari 2013 över hela Österbotten för att få en bättre uppfattning av stammens storlek. Nuvarande system där syn- och spårobservationer rapporteras åt kontaktpersoner för stora rovdjur (däribland undertecknad) har visat sig underskatta stammens storlek  i områden där det finns gott om lodjur. Jag kommer tillsammans med Glenn Vikström att fungera som inventeringschef inom Pedersörenejdens jaktvårdsförenings område (Pedersöre, Larsmo och Jakobstad) och det är främst jägarna som kommer att inventera lodjuren. Till vår hjälp har vi tre andra spårgranskare. Övriga inventerare kommer att utbildas ännu under detta år. Inventeringen görs under en och samma dag över hela Österbotten för att minimera risken att räkna samma djur flera gånger. Inventeringen blir arbetsdryg och kommer att sysselsätta ett mycket stort antal inventerare från olika jaktföreningar och andra intresserade. Inventeringen blir av med kort varsel när snöförhållandena är de rätta, ca 2 dagar efter snöfall. Man kommer att köra längs vägar med bil och snöskoter och försöka ringa in lodjuren i ett område. Inventeringen måste göras före februari för då börjar lodjurens brunsttid och de kan röra sig långa sträckor. Samtidigt splittras ungkullarna om man väntar för länge in på vårvintern. Det är speciellt ungkullarna man är intresserad av att hitta. Uppskattningen av stammen räknas nämligen ut genom att multiplicera antalet ungkullar med 6. Konstigt nog så har vi haft väldigt lite lodjur hittils i Pedersörenejden även om det varje år görs flera observationer. I höst har man bl.a. sett lodjur i Forsby. Söderut, från Nykarleby och söderut finns det gott om lodjur och lon är det absolut talrikaste stora rovdjuren vi har i Finland.

 

Lodjurets spår ser ut som ett stort kattspår och är mycket runt. Man kan jämföra spåret med en rund snusdosa. Ett gammalt fullvuxet lodjur har ett spår som överstiger 10 cm i diameter. En årsunge har ett spår med diametern under 8 cm, och ett flerårigt djur ca 8-10 cm. Lodjuren är specialister på att gå i varandras spår och man kan bli tvungen att följa spårlöpan långt för att kunna konstatera om det är ett eller flera djur som gjort spåren. Det skall bli intressant att leda denna stora operation och jag får lov att återkomma till ämnen när inventeringen är gjord.

Inventeringsuppdrag i Närpes

Denna vecka har jag haft ett rätt typiskt arbete i närheten av Närpes. En naturinventering av ett relativt litet skogsområde genom vilket man tänker dra en ny elledning från ett planerat vindkraftverk. Uppgiften gällde att kontrollera och avgränsa ett revir för flygekorre samt att inspektera en tjäderspelplats. Beställare av arbetet var vindkraftsbolaget. Fältarbetet gjordes under måndag och tisdag. Det är egentligen helt fel årstid för att göra en inventering, men eftersom arbetet brådskar var man tvungen att utföra jobbet nu. Detta ställer givetvis mina kunskaper och erfarenheter på prov. Jag har dock gjort så många inventeringar av denna typ så man börjar ha en rätt hyfsad erfarenhet. Jag lyckades också som väntat hitta flygekorrens spillning och kunde avgränsa det område som lämpar sig för flygekorren. Dessutom hittade jag tre olika boträd som enligt lag är skyddade. Det var alla hackspetthål i grova aspar. Som vanligt hittade jag endast spillning av flygekorre och såg inte till några flygekorrar.





Vy från tjäderspelplatsen. Naturfotografens gömsle i förgrunden.

Den andra platsen var om möjligt ännu mer svårinventerad. Det gällde en mycket bra tjäderspelplats där mellan 10-15 tjädertuppar brukar spela. Jag hade dock fått kontaktuppgifterna till en naturfotograf som kände till området och på det viset kunde jag få uppgifterna bekräftade. I närheten stötte jag så faktiskt upp 4 tjädertuppar i skymningen så tjäderspelplatsen kunde således bekräftas. Runt tjäderspelplatsen bör man lämna ett skyddsområde med en radie på ca 200-300 m. Skulle man som planerat dra elledningen rakt genom spelplatsen är det mycket troligt att tjädrarna skulle flyga in i elledningen och dö. Tjädern är ju inte direkt utrotningshotad, men har minskat väldigt mycket och en så här stor tjäderspelplats är mycket ovanlig i Österbotten och bör därför bevaras.

 

En röd och grann tallbit observerades (adult hane).

Övriga observationer under inventeringen var bl.a. en helvit skogshare som såg ut som en stor styroxboll när den försökte gömma sig under en gran. Helt fel skyddsfärg för skogsharen som byter färg på basen av årstiden och dagsljuset och inte om det finns snö på marken eller ej. I övrigt observerade jag även tre tallbitar. Tallbiten är en märklig traststor fågel som egentligen häckar i ödemarken upp i Lappland, men som under hösten och vintern kan vandra långt söderut. Den är dock mycket orädd och kallades förr för "dumsnut" på grund av detta beteende. Jag kunde också komma tallbitarna mycket nära, men tyvärr räcker min lilla kamera ändå inte riktigt till för att få någon bra bild på de granna fåglarna.

 

På camping med skåpbilen. Det går bra att övernatta i bilen även vintertid.

Som vanligt övernattade jag i bilen under inventeringen och arbetade koncentrerat och intensivt. Det brukar bli ca 10 nätter i bilen varje år under olika inventeringsuppdrag runtom i Finland. För det mesta sker inventeringen under sommaren så det är varmt att sova i bilen. Denna gång låg temperaturen kring 0 grader, men med en tjock vintersovsäck går det bra. Jag tycker väldigt mycket om denna del av mitt jobb. Jag tycker det är intressant att se nya platser och har heller inte något i mot att köra långa sträckor med bil. Att sedan få arbeta och vara ute 10 timmar om dagen i naturen är ju för det mesta riktigt fantastiskt.

 



Vårdfiske i Kiisksjön 2012

Ett av de mer intressanta projekt som jag jobbat med under året är att fiska bort s.k. "skräpfisk" från Kiisksjön i Överlappfors. Vårdfiske som det kallas hjälper till att få bort näring ur en övergödd sjö, återställer balansen i fiskbeståndet och lindrar den interna belastningen. I all enkelhet fungerar det så här: Näring som runnit ut i Kiisksjön under årtionden får ingen chans att sedimentera och samlas på bottnen utan de överstora fiskbestånden av bl.a. ruda och mört bökar och rör om i botten så att näringen återförs till vattnet. På detta sätt håller de täta fiskbestånden algerna med näring under hela året och detta kan leda till kraftig algblomning. Genom att fiska bort så mycket fisk som möjligt kan man bryta eller åtminstone minska effekten av denna onda cirkel. Det krävs naturligtvis också att utsläppen av näringen till sjön minskar. Metoden har visat sig fungera väl i flera sammanhang och är vetenskapligen bevisad.



Båten full av rudor. Harry Viita-Aho hjälper till med fisket.

Vårdfisket har under året gett närmare 800 kg fisk varav ca 600 kg storvuxen ruda, 100 kg mört och resten abborre och gädda. De flesta gäddorna och abborrarna har blivit återutsatta eftersom det är bara bra om det finns mycket rovfisk i sjön. Fisket har skett med en stor ryssja, med närmare 10 fiskkassar och med nät. En stor del av fångsten har tagits med 80 mm:s s.k. grimnät som är väldigt löst knutna och således fångar bra med fisk. Den stora fördelen med de grovmaskiga näten har varit att de fångar enbart ruda och det är relativt lätt att lossa rudorna från näten. De finmaskiga näten har fångat alltför mycket bifångst av gädda och abborre. Kiisksjön är helt full av stora rudor, medelvikten ligger på närmare 700 g och de två största rudorna har vägt 1,9 kg respektive 1,65 kg. Det är också gott om gädda i sjön, men gäddorna är små. Ingen gädda över 2,5 kg har fångats. Det finns även gott om abborre i sjön, men ännu inga större exemplar. Den största abborren som fångats under sommaren har vägt kring 400 g. Även mört förekommer rikligt i sjön och till nästa år borde vi få mera mört bort ur sjön. Projektet fortsätter alltså i nästa år med ännu större intensitet.

 

Resultatet från vårdfisket visar sig först efter några år. Algblomning förekom också i år i Kiisksjön, men den började relativt sent och pågick under en ganska kort tid. Eventuellt har vårdfisket hjälpt upp situationen.

Kiisksjön är helt full av mört. Dagsfångsten på ett enda nät låg på över 10 kilo mört.

Vid vårdfisket har man använt en stor ryssja.

 

 

Nyheter om Utterleden

Arbetet med Utterleden fortsätter och jag har jobbat intensivt med vandringsleden de senaste veckorna. Till min hjälp har jag haft Anders Backlund från Lappfors. Vi har nu röjt och märkt leden fram till och med Tranusjön i Överpurmo. Karta över den del av leden som är klar finns på Pedersöre kommuns hemsida på följande address http://www.pedersore.fi/download/4686/Utterleden_2012-2.pdf. Speciellt området kring Gäddsjön som är spångad är mycket vackert och sevärt, men också hela sträckningen längs Purmo norra år och vindskyddet vid Rensforsen är mycket bra. Längs Purmo norra å saknas ännu dikesbroar så den som vill prova på leden i detta skede bör vara beredd att hoppa lite över diken. Också vindskyddet på Cigarrholmen vid Skjorsmossen är ett fenomenalt bra ställe. Det kommer också goda nyheter från Överpurmo. Ett vindskydd kommer att placeras vid Nars som således blir en mycket viktig knytpunkt längs leden. Dessutom kommer vi antagligen att få placera ett vindskydd på ett Natura 2000-område vid Kalljärv fågelsjö, detta blir således också ett av ledens absoluta bästa ställen. Jag informerar mera om leden allt eftersom. Helt klar blir leden först nästa vår, bl.a. måste vi få ut spångar nu under vintern bl.a. vid Dragsjön.



Anders Backlund märker ut vandringsleden längs Purmo norra å