Holktalko i dagarna tre

Holksvarvens största borr gjorde hål med en diameter av ca 22 cm.

Under tre dagar denna vecka, från onsdag till fredag kommer jägarna i Pedersörenejden att ha tillverkat över 300 fågelholkar. Jag jobbade själv 12 timmar på onsdagen med att svarva holkar åt fåglarna. Holksvarven har jaktvårdsföreningen hyrt från Malax och med den har vi svarvat så mycket holkar man hinner göra under tre dagar. Esse jaktförening och Lappfors jaktklubb tillverkade närmare 200 holkar på onsdagen. UPM Kymmene hade donerat en stor trave med stora aspar som skulle säljas som flisvirke så redan på måndagen var vi ett gäng dit som sågade klabbar av de grova asparna. På onsdagen hämtade jag holksvarven från Nedervetil och så var det bara att sätta i gång. Allt som allt torde holksvarven att ha krävt närmare 30 arbetstimmar av mig denna vecka och största delen av på talko. Den totala talkoinsatsen för alla jägare rör sig om över 100 timmar. Efter Esse for holksvarven till Forsby och på fredagen stod Lepplax i tur. Dessutom har en del mindre föreningar gjort några holkar per förening. Det har varit intressant att både köra svarven och koordinera arbetet. I Karlebynejden hade man hyrt svarven en längre tid och tillsammans har jägarna i nejden säkert tillverkat närmare 1000 fågelholkar. Märk väl att det inte är några fågelskådare eller naturföreningar som gör detta utan det är jägarna som jobbar. Efteråt har jag fått samtal från fågelskådare och från den lokala naturföreningen som skulle vilja köpa en del holkar. Detta är ganska typiskt har jag märkt, fågelskådare och naturföreningar pratar, opponerar sig och kritiserar, men skall man få gjort något konkret för naturen, viltet och fåglarna skall man ta kontakt med jägarna. Vi jägare jagar hållbart några få månader i året, resten av året går åt till att hjälpa och skapa gynnsamma betingelser för viltet och fåglarna.

En stor stapel aspar som skulle flisas blev istället till fågelholkar tack vare UPM och flitiga jägare.

En del av de över 200 färdigsvarvade fågelholkar som tillverkades i Esse på onsdagen.

Två flitiga jägare som tillsammans satsade nästan 30 talkotimmar på att göra fågelholkar.

Vårdfiske i Kiisksjön 2012

Ett av de mer intressanta projekt som jag jobbat med under året är att fiska bort s.k. "skräpfisk" från Kiisksjön i Överlappfors. Vårdfiske som det kallas hjälper till att få bort näring ur en övergödd sjö, återställer balansen i fiskbeståndet och lindrar den interna belastningen. I all enkelhet fungerar det så här: Näring som runnit ut i Kiisksjön under årtionden får ingen chans att sedimentera och samlas på bottnen utan de överstora fiskbestånden av bl.a. ruda och mört bökar och rör om i botten så att näringen återförs till vattnet. På detta sätt håller de täta fiskbestånden algerna med näring under hela året och detta kan leda till kraftig algblomning. Genom att fiska bort så mycket fisk som möjligt kan man bryta eller åtminstone minska effekten av denna onda cirkel. Det krävs naturligtvis också att utsläppen av näringen till sjön minskar. Metoden har visat sig fungera väl i flera sammanhang och är vetenskapligen bevisad.



Båten full av rudor. Harry Viita-Aho hjälper till med fisket.

Vårdfisket har under året gett närmare 800 kg fisk varav ca 600 kg storvuxen ruda, 100 kg mört och resten abborre och gädda. De flesta gäddorna och abborrarna har blivit återutsatta eftersom det är bara bra om det finns mycket rovfisk i sjön. Fisket har skett med en stor ryssja, med närmare 10 fiskkassar och med nät. En stor del av fångsten har tagits med 80 mm:s s.k. grimnät som är väldigt löst knutna och således fångar bra med fisk. Den stora fördelen med de grovmaskiga näten har varit att de fångar enbart ruda och det är relativt lätt att lossa rudorna från näten. De finmaskiga näten har fångat alltför mycket bifångst av gädda och abborre. Kiisksjön är helt full av stora rudor, medelvikten ligger på närmare 700 g och de två största rudorna har vägt 1,9 kg respektive 1,65 kg. Det är också gott om gädda i sjön, men gäddorna är små. Ingen gädda över 2,5 kg har fångats. Det finns även gott om abborre i sjön, men ännu inga större exemplar. Den största abborren som fångats under sommaren har vägt kring 400 g. Även mört förekommer rikligt i sjön och till nästa år borde vi få mera mört bort ur sjön. Projektet fortsätter alltså i nästa år med ännu större intensitet.

 

Resultatet från vårdfisket visar sig först efter några år. Algblomning förekom också i år i Kiisksjön, men den började relativt sent och pågick under en ganska kort tid. Eventuellt har vårdfisket hjälpt upp situationen.

Kiisksjön är helt full av mört. Dagsfångsten på ett enda nät låg på över 10 kilo mört.

Vid vårdfisket har man använt en stor ryssja.