Lilla björnen på bild

En bekant jägare lyckades med sin viltkamera få den lilla fjolårsungen på bild här i Esse förra veckan. Det är helt klart denna björn som jag och många andra fick se lördagen den 6.6. Storleken stämmer överens och så är platsen inte allt för långt borta. Det är överlag mycket på gång i skog och mark just nu. Vi har minst 6 björnar i farten enbart i Esse-Purmoskogarna, däribland en hona med unge i Överpurmo som gick åt bikupor förra torsdagen. Förutom björnarna är också en järv på språng genom nejden. Denna järv sågs i Skrattlass på lördagkväll för att några timmar senare fångas på bild i en annan del av Esse.

Den lilla björn som rör sig i Esse-trakten.

En sällsynt bild på en järv i Esse.

Äntligen en björn!!

Äntligen har jag fått se en livslevande björn i hemmamarkerna! En stor dröm har gått i uppfyllelse och det skedde natten till lördag. Pedersöres fågelrally var i full gång och på väg från Lappfors körde vi Dragnäsvägen mot Dunders och Övre Nådjärv för att eventuellt få höra någon nattsångare där. Klockan var ett på natten när vi kom körande längs vägen och vid det s.k. Heimbacka Rämelandet sprang något mörkt djur snabbt över vägen. Jag gissade strax på björn, men var osäker. Vi var dock tre i bilen och den ena såg också djuret springa över vägen och reagerade också på att det inte var älg eller räv. Vi stannade på platsen för att eventuellt hitta spår efter djuret. Vi var totalt 13 personer i fyra bilar på platsen och plötsligt ropar någon att här står björnen!!! Vi sprang alla dit till samma öppning och jag fick se björnen hoppa över diket och in i ett snår. Björnen rusade dock ännu inte iväg utan en av deltagarna kunde se björnen med kikaren sitta i den närliggande skogen och titta på oss. Därefter drog den sig undan. Spåren kunde relativt lätt mätas i det närliggande grustaget och mätte endast ca 10-11 cm i bredd. Detta betyder att björnen var endast en fjoling eller en s.k. "erauspentu", d.v.s. en ungbjörn som fått lämna modern för en kort tid sedan och söker sig nu egna områden. Därför betedde sig björnen också rätt nyfiket. En fantastisk upplevelse som jag väntat länge på. Jag är som bekant rätt mycket i skogen, men tills lördagen hade jag ännu inte fått se någon björn i naturen. Men nu har jag det!

Björnens fotavtryck i den mjuka torven längs ett dike.

Dålig vintersömn för björnarna i Pedersöre

Det varma vintervädret har som väntat lett till att björnarna sover dåligt och att de är uppe och rör på sig ännu i december. Igår fick jag rapporter om färska spår här i Pedersöre och idag fick jag ytterligare ett meddelande från en jägare som sett björnen. Avståndet mellan dessa observationer är mindre än 1 km så det är högst antagligen samma björn. Observationerna kommer från ett område där vi var säkra på att björnen gjort ett ide så på det viset kom det inte som någon överraskning. Det finns absolut ingenting för en björn att äta nu, bortsett från om den lyckas hitta något kadaver eller rester från älgjakten. På så vis gör björnen av med onödig energi redan på förvintern så det kan bli en lång, mager vinter för björnarna. Vi får hoppas på lite kallare väder som skulle ge björnarna lite julfrid och en ordentlig och energisparande sömn.

Lekfulla björnar i Pedersöre

Vi har nu en stark björnstam i Pedersöre och enligt mina egna uppskattningar ligger antalet björnar i Pedersörenejden kring 10 st. Vi har bokfört 98 observationer i det nationella Tassu-systemet och även om det rör sig om samma björnar som setts flera gånger, kan vi uppskatta stammens storlek då spåren är olika stora. Vi har också i år haft skador på ensilagebalar och i åtminstone 5 fall har jordbrukarna sökt om ersättning. Det är ju den söta lukten som balarna avger som gör att björnarna måste testa om det finns något ätbart i balarna. I vissa fall då man plastat in grönsäd har björnen också ätit ur balarna, men oftast är de endast sönderrivna. Hela gräsbalen förstörs ju om det kommer in syre i gräset. I vissa fall tycks det dock vara så att björnarna mest bara leker med balarna och tycker om att klättra på dem. I höst har en björn i Lappfors klättrat och gått uppe på balarna och i Åvist hade björnen rullat en bal 30 meter från sin ursprunglig plats. Även om denna rundbal var lättare då det var torrt gräs som inplastats så visar det ändå på björnens styrka och lekfullhet. Jag återkommer med en närmare analys om björnstammens utveckling då vi sammanställt årets observationer. 

Björnen har lekt med en rundbal och rullat den 30 meter från sin plats

Skador på ensilagebalar från Purmo våren 2014.

Det är inte speciellt svårt att lista ut vem som rivit balarna.

Björnen tycker om att klättra på rundbalarna, här har den gått uppe på hela balraden.