Dammkonstruktion för fångst av nejonögon i Perho å. |
I början av september fick jag
tillfälle att tillsammans med Håkan Bystedt från Korplax i Karleby följa med
när han fiskade nejonögon i Perho å. Egentligen är det ju fel att tala om fiske
i detta sammanhang eftersom nejonögon inte är någon fisk utan en s.k. rundmun
en helt annan typ av organism. Nejonögon är ju en vandrande art som tillbringar
en del av sitt liv i havet för att sedan under lektiden vandra upp i älvar och
åar. Efter lektiden på sensommaren och hösten dör de följande vår. Som ung
lever nejonögon i ett larvstadie oftast nedgrävd i dyn i den å där de fötts.
Efter några år som larv genomgår de en förvandling s.k. metamorfos till ett
fullvuxet nejonöga som vandrar ut i havet och där tillbringar största delen av
sitt liv som fullvuxen. Nejonögat återvänder sedan en gång för att leka oftast
i den älv där den fötts. Fångsten av nejonögon går till så att man stänger av
en del vattendragen med en dammkonstruktion (”pato”). Det finns noggranna bestämmelser
för hur mycket man får stänga av vattendragen för att säkra att en del av
nejonögon kan stiga upp och leka. Vid dammkonstruktionen har man lagt ut ett
antal speciella katsor eller ryssjor som fångar de uppstigande
nejonögonen. Tidigare tillverkades
ryssjorna av vidjor av vide, numera av plastiserat finmaskigt minkgaller (valpgaller),
oftast görs katsorna på egen hand. Själva dammkonstruktionen som katsorna finns
på måste byggas om varje år, vilket är ett relativt drygt arbete och en del av
konstruktionen kan förloras i samband med högvatten. Nejonögonen kallas i norra
svenska Österbotten oftast för ”näting” och förekommer också i Esse å. I Esse å
finns dock en annan art, bäcknejonögon (Lampetra
planeri), som är stationär och inte vandrar ut till havet. Den lever också
största delen av sitt liv som larv och endast en kort tid som fullvuxen. Den är
också betydligt mindre än flodnejonögonen (Lampetra
fluviatilis) och används inte till människoföda utan endast ibland som bete
på lakkrokar. Flodnejonögonen är en ekonomiskt relativt värdefull art och
betingar ett relativt högt pris i inköp, men förädlingen av arten kunde
utvecklas mera. Håkan Bystedt i Korplax fiskelag har fiskat nejonögon i tiotals
år i Perho å och en del av hans fångade nejonögon blir förflyttade till övre
sidan av Kaitfors kraftverk som utgör ett vandringshinder för nejonögonen.
Kraftverksbolaget betalar ut en ersättning för detta. Resterande del använder
han själv eller ger åt släkt och vänner.
Nejonögonen är hala som ålar och ser mycket speciella ut |
Nejonögonet är ju en mycket
speciell art med ett speciellt utseende. Den har mycket kraftiga sugkoppar vid
munnen som den kan haka sig fast med. Den lever delvis som parasit på döende
och döda fiskar och djur. Under lekvandringen äter den dock ingenting. Nejonögonen
är mycket hala och jag har stora svårigheter att kunna hålla fast dem i min
hand. Fångsten av nejonögonen är begränsat så att fisket får inledas den 16.8
och pågår fram till årets slut. Fångsten av nejonögon är också förbehållet
markägare och delägare i fiskelag. I Perho år är det ett tiotal personer som
idkar fångst av nejonögon och medelåldern på fångstmännen är mycket hög, över
65 år. Håkan Bystedt räknar med att fånga ett par hundra nejonögon per säsong och
under mitt besök fångades ca 30 st. Samtliga fångade nejonögon håller ungefär
samma storlek.