söndag 28 december 2014

Intressant jaktdag

Jakten på vitsvanshjortarna har fortsatt i två dagar här i Lappfors både före och efter julfirandet. Hjortbockarna har dock lyckats smita under båda dagarna då de stuckit iväg på långtur. Sammanlagt har vi haft med säkerhet 8 djur inne i området där vi matar och därav 3 stora bockar. Bockarna har dock direkt efter att ha lämnat sin lega i sakta mak gått undan spårarna och lämnat vårt jaktområde. Intressanta observationer har dock gjorts av spårarna där bland annat en av bockarna igår på lördagen gick rakt ut på isen på den lilla sjön Övjärv, snubblade och föll på den hala isen, men fortsatte ändå bestämt över till andra sidan. Igår fick jag också se en vitsvanshind som spårarna tagit upp och som kom i fyrsprång över ett större kalhygge, men vi ämnar spara honorna (hindarna) så den fick fortsätta. Jakten på vitsvansarna fortsätter dock under hela januari, men eftersom hjortbockarna brukar tappa hornen första veckorna i januari borde vi ganska snart få bocken annars blir det omöjligt att välja rätt djur i de snabba situationer som det ofta blir i en drevjakt. 
Fällhorn av en stor älgtjur hittades i samband med vitsvansjakten
I samband med att jägarna spårade vitsvansarna hittade de också ett mäktigt fällhorn av en stor älgtjur. Tjuren hade under natten stångat hål på några rundbalar i Mastbacka och i samband med detta tappat ena hornet. Rosenstocken var ännu röd av blod i ändan vilket visar förutom spåren i snön och på balarna att allt detta skett under natten. Hornet hade fem taggar och var otroligt grovt så att det var nog en av nejdens äldre och större tjurar som tappat detta. 

Lördagens jaktdag avslutades på ett lite tråkigare sätt. En ung sångsvan hade flugit i elledningarna nära Värnum kraftverk, skadat sig rejält och gick nu med bruten vinge på isen ovanför kraftverket. Den hade också varit uppe på en gårdsplan under fågelbrädet. Polisen gav tillstånd till avlivning, andra alternativ finns inte. En svan som nu inte kan flyga fryser och svälter ihjäl inom några dagar på det mest plågsamma sättet. Jag spårade fågeln från kraftverket upp till öppet vatten vid Brakvedaforsen ca 1 km ovanför kraftverket. Fågeln hade lämnat tydliga spår där man kunde se att den släpat ena vingen. Vid Brakvedaforsen kunde jag snabbt med ett skott avsluta fågelns lidande och bärga den för begravning på torra land. Årets tredje sångsvan som jag tvingats avliva efter att de flugit i elledningarna. 

Den unga sångsvanen avlivades efter att ha skadat sig på elledningarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar